“Jag rekommenderar alla att äta en vegansk kost”

David Stenholtz

David Stenholtz, cancerläkare och ordförande i föreningen Läkare för framtiden, hur vill ni att vi ska äta för att må bra?
– Precis som Livsmedelsverket och alla andra hälsomyndigheter menar vi att man bör äta mer grönt, fast vi förespråkar en helt växtbaserad kost. Det vi vet i dag är att de livsmedel som bäst förebygger sjukdom är hela vegetabilier: frukt och grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter, frön och bär. Andra livsmedel är antingen sämre på att förebygga sjukdom eller rent av skadliga.

Finns det någon som inte borde bli vegan?
– Nej, jag rekommenderar alla att äta en vegansk kost, med så stor andel hela vegetabilier som möjligt. Jag kan inte komma på någon som skulle må dåligt av det. Personer med ökat kaloribehov som cancerpatienter eller extremsportare kan ibland behöva processade livsmedel för att inte gå ned i vikt.

Med tanke på de larm som kommit om att barn i Italien fått omhändertas efter att de blivit undernärda på vegankost, är det då verkligen en god rekommendation?
– Det är väldigt viktigt att sådana problem uppmärksammas, men man ska inte dra slutsatsen att barn tar skada av en växtbaserad kost. Bland annat har amerikanska Academy of Nutrition and Dietetics gjort en vetenskaplig genomgång av näringsvärdet i en vegansk kost och kommit till slutsatsen att det är lämpligt i alla livsskeden, inklusive hos spädbarn.

Veganer måste väl ta kosttillskott för att inte få bristsjukdomar, stämmer det?
– En person som är vegan och äter väldigt hälsosamt, alltså en helt växtbaserad kost som bygger hela vegetabilier och där man undviker ”tomma” kalorier, riskerar bara att få brist på vitamin B12. Om man är lite mer av en genomsnittlig vegan kanske man behöver tänka på fler näringsämnen och då kan det säkert vara bra att ta en multivitamintablett särskilt anpassad för vegetarianer och veganer. Alla som undviker solen behöver också extra D-vitamin”.

Många menar att kosttillskotten är ett bevis på att människan inte är gjord för en växtbaserad kost. Vad säger du om det?
– Om man äter en genomsnittlig, svensk blandkost får de flesta av oss med åldern kroniska sjukdomar som högt blodtryck eller hjärt- och kärlsjukdomar. För att kompensera måste man äta diverse mediciner och det är ju helt bakvänt!

Måste man inte vara jättepåläst och upplyst för att inte få bristsjukdomar som vegan?
– Jag brukar säga att den stora svårigheten nog mer är psykologisk och social. Om man känner sig tillfreds med att vara lite avvikande, har man kommit över det största hindret. Att hitta och laga näringsriktig mat är ett betydligt mindre hinder. Men självklart är det viktigt att känna till grundläggande information om kost när man väljer en grönare kost.

Lever du själv som du lär?
– Jag har varit vegetarian i 20 år och vegan i 10 år. Det har blivit allt lättare med tiden, samhället har blivit mer vegovänligt år för år.

Det har gått väldigt bra för Läkare för framtiden, särskilt på sociala medier. Ni har till exempel över 17 000 följare Facebook, varför tror du att det har blivit så?
– Vi är en förening av läkare och sjukvårdspersonal och många känner att kostens betydelse har haft en undanskuffad roll inom vården. En annan anledning är nog det faktum att vi understryker hälsovinster av en helt växtbaserad kost, vilket gläder den tiondel av befolkningen som redan är vegetarianer eller veganer. De senaste årtiondena har de blivit fördomsfullt bemötta av folk som grundlöst och felaktigt tror att det är ett bekymmer för hälsan att välja en grönare kost.

Hur känns det att ha blivit ansiktet utåt för veganrörelsen?
– Vissa människor tycker att det är jätteroligt med mycket uppmärksamhet, men jag är inte en av dem. Jag försöker snarare finna glädje i att budskapet når fram!

Vad har Läkare för framtiden egentligen för mål, ska alla i hela världen bli veganer?
– Nej, vårt mål är att alla ska få kunskap, sen kan de göra vad de vill med den. I dag äter många stora mängder animaliska och processade livsmedel, helt ovetande om vilken hälsoskada de utsätter sig för. Jag brukar tänka att vi i dag befinner oss i samma läge som vi var i med rökning på femtiotalet. Då rökte 90 procent av befolkningen och det har tagit 60 år för samhället att upplysa om hälsoriskerna. Vi får hoppas att det går fortare att få ut informationen om en grönare kost.

Många tycker att det här är en väldigt extrem kost, kan du hålla med om det?
– Tvärtom är detta en kosthållning som mänskligheten har haft under större delen av vår historia. Så länge människan har funnits har vi livnärt oss huvudsakligen på hela vegetabilier. Kritik vi ofta får höra är att människor alltid har ätit kött, och det är sant, men fram tills helt nyligen handlade det om små mängder. Att göra kosten så grön så möjligt är snarare en återgång till hur vi tidigare alltid har ätit.

Köttskatt då, hur tänker ni om det?
– Det är vi mycket positiva till! Vi vill både göra ohälsosam mat något dyrare och hälsosam mat billigare. I dag gynnar prisläget en ohälsosam kost. Både animaliska och processade livsmedel subventioneras och tillverkningsmetoderna har dessutom effektiviserats, vilket har gjort att priset har sjunkit de senaste årtiondena. Därför äter de flesta mer ohälsosamt och vi anser att man måste kompensera för det. Sockerskatt är vi också för.

Men då går man ju in och påverkar individens val. Är det verkligen okej att styra vad människor stoppar i sig?
– Vi ser det som att politiska styrmedel balanserar den påverkan som industrin har på vårt ätande. I dag är det i huvudsak animaliska och processade produkter som marknadsförs och om man då med politiska styrmedel balanserar ut det minskar man den påverkan. Den här typen av kritik förutsätter en okunskap eller ett förnekande av industrins påverkan på individens val.

Text: Linn Mauritzon