”Insektsproteinet är en kulturell puckel som vi måste ta oss över ”

Anki Sundin om nya boken om att äta insekter

Hej Anki Sundin, näringsfysiolog med en MBA från Handelshögskolan i Stockholm – hur kom du på att skriva en bok om att äta insekter?
– Idén till boken fick jag tillsammans med min kollega Petra Wikström för många år sedan. Med tiden såg vi hur framför allt den amerikanska marknaden för matinsekter brakade loss. I Sverige har  vi valt en strängare tolkning av rådande EU-regler och det är förbjudet att sälja matinsekter här. Därför fick boken ligga på is, även om idén har varit levande. För två år sedan satte vi i alla fall spaden i jorden och började skriva. Petra har formgett boken.

Var kan man köpa ”Därför är insekter framtidens mat”?
– Vi kommer att ge ut den i årskiftet via mitt eget förlag och marknadsföringen kommer bara att ske sociala medier.

Vad handlar boken om, exakt?
– Den handlar om näringslära och hållbarhet med fokus på matinsekter. Jag har också gjort ett par intressanta intervjuer, dels med Åke Lindelöw på SLU som är entomolog – det betyder insektsforskare – dels med Carl Schlyter, miljöpartitisk politiker som bland annat varit EU-nämndens ordförande i riksdagen tills ganska nyligen. Även Marit Paulsen har fått berätta om sin uppfattning om ämnet. Intressant nog har Carl och Marit diametralt olika uppfattning om matinsekternas betydelse för oss i västvärlden.

Vad tycker du själv om att äta insekter?
– Jag har provat det och jag tycker att det är en helt självklar del av den matkultur som komma skall. Trots att jag är näringsfysiolog kan jag inte blunda för att maten inte bara är näring, den hänger också ihop med hållarhetsfrågor.

Är boken en hyllning till syrsmjöl och larvburgare, lite som bloggen Bug Burger?
– Nej, snarare kan säga att vi problematiserar insektsätandet. I dag hör man så mycket om att insekter är framtidens mat och det är vi helt övertygade om, samtidigt finns det en hel del olösta problem som man känner till, och sådana man förmodligen inte ens kommit på ännu. Det krävs till exempel mycket energi för att hålla insekterna varma.

Vilka fördelar lyfter ni fram?
– Insekter har många fördelar! Bland annat kan de matas med matavfall. Vi jämför också insektsproduktion med nöt- och fläskköttsproduktion, hur mycket vatten som går åt, vilket svinn det blir och så vidare. Pratar vi nötdjur är det runt 40 procent av djuret som blir mat för oss människor, medan motsvarade siffra för en syrsa är 80 – 90 procent.

Varför just insekter? Varför inte åkerbönor? De är också klimatsmarta men de kryper inte omkring.
– Matinstekter är en kulturell puckel som vi måste ta oss över, därför är det intressant. Det är en provokation för många, samtidigt finns det så många tänkbara användningsområden, man skulle kunna använda fettet till berikning av djurfoder och mjölet till humankonsumtion. Sen har vi ju redan 1900 olika matinsekter i världen – det är alltså ingen ny mat. Ur ett näringsfysiologiskt perspektiv är proteinet dessutom fullvärdigt så det behöver inte kompletteras med något annat protein.

Om man känner att det är lite äckligt att äta insekter, hur kan man göra för att komma igång?  
– Det bästa är att inte presentera det som en larv på en gaffel, det blir så motbjudande. I stället ska det vara anonymiserat, en köttbulle eller en korv, annars blir puckeln oöverstigligt hög.