”Vi står överst på pallen”

Lennart E. Bengtsson på Wapnö gård

Lennart E. Bengtsson som driver Sveriges förmodligen största mjölkgård, Wapnö i Halland, vad gör dina kor på vintern?
– De äter, sover och mjölkar, och umgås med varandra.

Busar de i snön, som i den omdiskuterade Arla-filmen?
– De går inte ute på vintern men de är frigående i stallet. Kanske 50 procent av korna i Sverige står bundna hela vintern men våra går alltid fria.

Varför får de inte gå ut på vintern?
– De skulle trampa upp åkrarna och vi skulle få mer klövproblem. Men 4–5 månader per år går de ute. I början av sommaren vill de vara ute nästan hela tiden men mot hösten går de gärna in i stallet. De har god mat där och de kan röra sig inomhus också.

Kan de rentav få mjölkstockning om det är för kallt?
– Det där får man faktiskt vara lite försiktig med när de är nykalvade för att man ska slippa använda antibiotika. Vi har samma temperatur som utomhus i stallarna men det funkar jättebra. Vi har friska djur.

Hur många kor går tillsammans?
– I det största stallet är de 300 djur. Totalt har vi ungefär 3600 djur, men det är både mjölkkor och köttdjur.

Blir det inte mycket tjafs när så många ska samsas i samma lokal?
– Kor brukar för det mesta komma överens, men när vi byggde vårt första större stall gjorde vi faktiskt en studie på detta: om man har en stor grupp och släpper in 10 nya djur försvinner de i mängden, men släpper man in fler på en gång blir det mer oro. Det är precis som med oss människor.

Förekommer mobbning?
– Nej, vi upplever inte det, även om de kan stånga till varann. Sen får de mycket mänsklig kontakt också. Vi har 80 anställda och många besökare på gården. Eftersom vi vill minimera riskerna kan vi inte ha rädda djur. Lantbruket är annars en av de mest skadedrabbade sektorerna tillsammans med bygg. Vi hade någon som blev ihjälstångad här i Halland för inte så länge sedan men våra kor mår som tur är bra och är inte stressade.

Varför står det inte att mjölken kommer från frigående kor när det står ”från frigående höns” på äggkartongen?
– När det gäller ägg och allt annat har man olika prissättningar, du får sämre betalt när du har burhöns men mjölken blandar man. Jag skrev faktiskt ett pressmeddelande om detta, jag tycker att det är viktigt att korna får gå fria även på vintern, men ingen av lantbrukstidningarna ville ta upp det. Det är lite känsligt, tror jag.

Fast ekobönderna får i alla fall lite bättre betalt.
– Vi borde få bättre betalt än ekobönderna! I Norrland behöver du bara ha korna ute i 2 månader även om du är ekobonde och djuren står ofta uppbundna på vintern i den ekologiska produktionen. Att vara ekologisk är inte hållbart, det är ett ekonomiskt spel.

Det där får du gärna förklara närmare för en del lär nog ilskna till…
– De som sysslar med ekologisk produktion kan inte bygga ett kretslopp enbart på det de själva producerar, oberoende av det konventionella jordbruket. Det kan vi, därför är vi mer hållbara. Vi står överst på pallen!

Högre än KRAV-bönderna?
– Vi har 700 hektar som vi sköter efter KRAV:s regler men vi följer inte allt i deras bok på 304 sidor. Vår affärsidé är att förädla det som växer på åkern till konsumenterna, via djuren. Vi har byggt ett kretslopp där kon är i centrum. Dels förädlar den väldigt mycket av det som växer, men den ger också tillbaka i form av energi och gödsel. Till exempel utnyttjar ungefär 10 miljoner kilowatt-timmar från gödseln i biogasanläggningar innan den används i åkern. Det gör att vi kan producera el, värme och kyla. Vi kommer också att ha en biodieselanläggning där vi utnyttjar rapsoljan som finns i fodret – kon kan inte utnyttja oljan och vi fodrar inte med soja – och fett från slakteriet.

Ni har mejeri, charkuteri och gårdsbutik, har ni eget slakteri också?
– I målsättningen står att vi ska uppföra ett slakteri under det här året. Förra året prioriterade vi ett bryggeri och växthus på 12,000 kvadratmeter så vi låg inte på latsidan. Vi har också ett charkuteri och en gårdsbutik. Hittills har vi mest sålt våra produkter i där men under 2017 kommer vårt Wapnö Miljökött ut på marknaden. Jag har alltid trott – i motsats till media – att man måste vara stor och industriell för att kunna genomföra det här tänket. Och det har varit min stora utmaning. Det har tagit 20 år att bygga upp det här.

Hur länge mjölkar korna?
– De kan säkert mjölka hur länge som helst men vi vill inte ha de riktigt gamla korna. Vi vill att de ska få 3 kalvar. När de har blivit ungefär 6 år gamla blir de en god köttbit.

Varför får kalvarna inte gå tillsammans med sina mammor?
– Vi har antibiotikafritt kött och det bygger bland annat på att våra nyfödda kalvar alltid får den bästa mjölken som finns på gården. I råmjölken finns olika mycket antikroppar och det påverkar i sin tur kalvens immunförsvar. Vi har ett system där vi mäter antikropparna i all mjölk och sorterar ut den bästa; inom sex timmar efter födseln har kalvarna fått dricka den. Den får också gå ett dygn med mamman.

Vad händer sen?
– Vi låter dem aldrig gå ensamma som många gör utan de får gå ihop med en annan kalv, sen får de gå 20 tillsammans. Men ju längre man väntar med skilsmässan desto större blir problemen. Och vi har trots allt mjölkkor, så mjölken vill vi ju ta hand om.

Du sa tidigare att det är viktigt att vara stor och industriell. Kan du utveckla det?
– Det har ingen betydelse om man är störst, men miljömässigt är det optimalt att kombinera mjölk- och köttproduktion. För att det ska bli hållbart är korna en korsning av 4 olika raser, det är både mjölk- och köttdjur och så en ras som ger mer protein i mjölken. Det gör att vi slipper tillsätta förtjockningsmedel i de syrade produkterna. Det konsumenten ser längs vägarna ser kanske idylliskt ut, man ser några enstaka kor som betar, men de får oftast bara en kalv om året. Om vi vill få mindre miljöutsläpp är det viktigt med en effektiv produktion.

Vad skulle kunna göra livet lättare för Sveriges mjölkbönder?
– Det är en svår fråga! Att vara mjölkbonde är ett jättetufft jobb, man blir otroligt bunden sju dagar i veckan och måste ha ett starkt intresse. Lönsamheten är svår för både den stora eller den lilla så man måste också orka vara företagare. Sen är det ju många av mjölkbönderna som har ärvt gården och i sin tur väntar på nästa generation, men de väljer kanske att flytta till storstaden. Där träffar de någon som har ett yrke – vi har ju alla våra yrken i dag. Då är det inte säkert att man vill flytta ut på landet. Jag tycker att man lyfter den här frågan för lite. Det är ju trots allt landsbygdsbefolkningen som producerar vår mat.