”Hoppet överger oss aldrig”

Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF Sverige

För några dagar sedan släpptes Världsnaturfonden WWF:s Fiskguiden, som redan fått stor uppmärksamhet eftersom bara 1 av 10 tonfiskar i svenska butiker fått ”grönt ljus”. Håkan Wirtén, WWF:s generalsekreterare, hur gör ni för att inte tappa modet?
– Vi fokuserar stenhårt på lösningar och hoppet överger oss aldrig. Att hålla modet uppe är något vi pratat mycket om internt, annars skulle det vara lätt att deppa ihop. Exempelvis är det riktigt illa med haven, om det såg ut på land som det ser ut under ytan, vilket det i och för sig också gör på en del håll, skulle det bli ett ramaskri. Ett område lika stort som två Danmark är helt dött på botten av Östersjön. Kollar man i Fiskguiden är det också mycket rött och gult i den. Det hade inte behövt vara så.

Förutom Fiskguiden ger ni ut Köttguiden. Varför behövs de?
– Guiderna väcker stort intresse och har varit nyckeln till att sprida vårt matarbete. Det är svårt för konsumenten och andra, exempelvis grossister och krogar, att veta hur de ska välja. Och deras val påverkar i sin tur media, och politikerna ser vad som är viktigt för deras väljare. Guiderna har olika ingångar. Medan Fiskguiden mest fokuserar på biologisk mångfald, handlar Köttguiden mer om att äta mindre men bättre kött, antibiotikaanvändning, djurhantering, ekologiska fotavtryck och naturligtvis biologisk mångfald.

Hur kommer ni fram till vilken fisk och vilket kött som ska få rött, gult eller grönt ljus?
– Fiskguiden har funnits sedan 2002 och är väl genomarbetad. Den vilar på en vetenskaplig plattform där vi samarbetar med internationella experter som bedömer bestånden på olika platser i världen. Vi får ibland kritik för vissa rödmärkningar men det får vi vara beredda på. Köttguiden tog vi över från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Vi har kommit längre med detta arbete i Sverige än i de flesta anda länder vi verkar i, så de andra kan dra lärdom av det vi gjort. I förlängningen önskar man förstås att guiderna inte ska behövas, att allt i butiken ska vara hållbart, men det är mycket långt dit än.

Märks rekommendationerna i det som konsumenterna sedan väljer?
– Ja, exempelvis har Köttguiden mynnat ut i olika användar- och produktionsforum, vilket ger ringar på vattnet i båda leden. Maten är viktig och den engagerar människor.

Många kopplar ihop er med pandor och noshörningar, men idag verkar ni vara lika engagerade i thailändsk kycklingproduktion. Hur har ni blivit en sådan matmaktfaktor?
– Det vore märkligt om vi inte hade ett fokus på livsmedel. Många känner till vårt arbete med djur och natur sedan 1960- och 1970-talet, men vi har jobbat mer och längre med matfrågor än vad de flesta vet om. Det är tydligt att maten står för en stor del av vår miljöpåverkan, en fjärdedel av koldioxidutsläppen exempelvis. Och det är inte bara en klimatfråga utan handlar också om vårt sötvatten, haven och landområden. Fisken börjar ta slut på en del håll och där är det jättebråttom att agera. Det är glädjande att man pratar om mer än ekologiskt eller inte ekologiskt i dag eftersom det bara är en aspekt att ta hänsyn till, det handlar om så mycket mer. Matfrågan har ett enormt spektrum.

Text: Pia Bendel

En längre artikel om WWF:s arbete med hållbar mat kan du läsa i Svenska Måltider #3. Prenumerera på papperstidningen eller digitalt via appstore!

VAD BETYDER MÄRKNINGARNA?

MSC: Marine Stewardship Council (MSC) är en global, icke vinstgivande organisation som arbetar med att lösa problemet med överfiske. MSC driver ett omfattande certifierings- och miljömärkningsprogram med målet att främja hållbara fiskemetoder och bidra till levande hav.
ASC: Står för Aquaculture Stewardship Council och är en certifiering för hållbart odlade fisk- och skaldjursprodukter.
KRAV: En svensk miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.