”Vi trodde att vi skulle få sälja vin på gården när vi startade”

Kullavin foto Miriam Preis

Anette Ivarsson, du och din man Jonas driver Arilds Vingård i Nordvästskåne som är Sveriges största vingård. Hur kommer man på att odla vin i Sverige?
– Vi hade renoverat huset i 10 år och ville göra något ”på plats”. På gården växte en vinranka så vi tänkte att vi kunde testa. Man är ju lite optimist – vi trodde att vi skulle få sälja vin på gården när vi startade, man är ju lite optimist. 2010 plockade vi vår första skörd och de första flaskorna var klara för försäljning 2011. Det var vitt vin på en druva som heter Solaris. Så småningom planterade vi ut 1,5 hektar och då insåg vi att en hel del andra gick i samma tankar. I dag är vi fem vingårdar här på Kullahalvön, varav fyra kommersiella.

I dag har ni 120 000 vinrankor. Ett rätt stort steg?
– Vi började med att plantera 1,5 hektar och trodde nog att vi skulle stanna där, sen utbildade jag mig i Italien, Tyskland och Ungern, och överallt sa de att ”om ni ska kunna leva på vinet måste ni ha större volym”. Nu har vi 20 hektar, vilket motsvarar en normalstor vingård nere i Tyskland.

Hur får man loss så mycket mark?
– Vi arrenderar en del och har köpt en del. Och allt vi tjänat på restaurangen och vinprovningar har vi investerat in det i ny mark. Bönderna har varit väldigt hjälpsamma, om vi säger till dem att ”det var en fin backe för vin”, då svarar de: ”Då får vi väl flytta ’krägen’ (skåneslang för kreatur, reds. anm). Fördelen med att odla vin är att man kan använda sluttande, mager och väldränerad mark som till exempel inte funkar så bra för raps. Höganäs kommun ska också ha en eloge – de är verkligen fantastiska!

Vilket kanske förklarar Höganäs snabba resa från sömning jordbruksbygd till gastronomiskt centrum med nätverket Food Evolution och verksamheter som Saluhallen, Holy Smoke, Höganäs Bryggeri, Kullalamm och Vikentomater. Hur såg det ut när ni började?
– Då var det var lite stiltje, Saluhallen fanns inte – det var helt enkelt lite dött. Vi tänkte att här borde kunna bli en riktig turistregion men då behövdes det ju även en dryck, till maten. Sedan dess har det hänt jättemycket.

I dag driver ni restaurang, bröllopsverksamhet, bed and breakfast, ni har till och med ett eget kapell. Hur gick det till?
– 2011 öppnade vi en liten restaurang för att få tillstånd att sälja vårt vin på gården, det var det enda sättet om vi inte skulle sälja på Systembolaget, fast då hade vi ju inte fått hit turismen. Efter det byggde vi ”glashuset” och det gjorde att vi fick väldigt mycket bröllopsgäster, så då byggde vi även kapellet här på baksidan. Och de som hade bröllop ville ju övernatta, så då byggde vi åtta hotellrum. Det räckte inte så i dag har vi sjutton stycken.

Och så har ni fyra barn, och en hund. Hur hinner ni?
– Tanken är att vi ska anställa en vinmakare från Schweiz som har jobbat med biodynamisk odling. Han kommer att få ta över mycket av arbetet på fälten och i källaren för det mesta för det är jättemycket bröllop och fester, dessutom ordnar vi ju vinprovningar och vingårdsvisningar.

Berätta om era druvor!
– Nu odlar vi mest solaris, det är en grön druvsort, en PIWI, vilket innebär att den är motståndskraftig mot svampangrepp och inte behöver besprutas. Det är en druva som mognar perfekt i kalla klimat och den absolut mest populära i Sverige. Vi får väldigt torra och friska viner!

Störst, bäst eller mest ekologiska – vilket är målet?
– Vårt mål är att vi ska kunna leva på det här, på ett hållbart och miljövänligt sätt. Visst vill vi göra det absolut bästa svenska vinet, samtidigt vill vi göra det köpbart. svenskt vin är väldigt dyrt just nu men om man ska kunna nå ut till alla måste det finnas olika nivåer. Vi vill göra vin som vem som helst ska kunna köpa och ha som sitt fredagsvin, men också en högre ”range”, ett finsmakarvin. Och för att kunna göra det måste man ha lite volym.

Vilka viner säljer ni i dagsläget?
– Än så länge har vi ett basvin och ett barrique-vin som lagrats på ekfat. Det första är ett schysst vin med frisk syra som är obesprutat och trevligt till skaldjur. Det andra vinet kommer att ligga i en högre prisklass, nya ekfat är dyra och det blir mycket mer jobb. Då får du i gengäld de här smöriga tonerna, lite kokos, lite brynt smör, vanilj… Vi använder både amerikanska och franska fat eftersom tunnorna görs på olika sätt och ger olika karaktär. Sen har vi även ett bubbel och då har vi använt en blandning av sauvignon gris och solaris – inga av dessa druvor behöver besprutning. Vi jäser bubblet på flaska precis som i Champagne.

Kan man kalla det naturvin?
– Vi tillsätter svavel fast inte så mycket så vinet skulle eventuellt kunna gå under etiketten ”naturvin”, men för oss är det inget mål i sig.

Finns det inga svenska druvor som optimerats för våra förhållanden?
– Det tar lång tid att få fram en ny druvsort, vi är lyckligt lottade som kan ta över det som forskades fram i Tyskland på sjuttiotalet. Där nere används de inte så mycket i dag eftersom det har blivit varmare i Tyskland.

Hur mycket producerar ni och var kan man få tag i ert vin?
– Förra året producerades 25 000 flaskor. Än så länge har vi inte sålt något på Systemet men från och i sommar kan man köpa en flaska Arilds Vingård Solaris för 149 kronor. Ekfatsvinet ligger fortfarande på faten men man kommer snart att kunna dricka det i restaurangen och jag gissar att det även kommer att finnas på Systemet i höst – om det inte har hunnit ta slut i restaurangen.

Ni blev tidigare omskrivna när ni hittade ett sätt att kringgå förbudet mot gårdsförsäljning – vilket vi för övrigt är ensamma om i Sverige inom EU. Till och med Finland som har ett alkoholmonopol motsvarande Systembolaget tillåter gårdsförsäljning. Ni kör helt enkelt vinet till Danmark – på en lådcykel – och sedan tillbaka till Sverige. Berätta hur ni tänkte!
– Vi har startat ett danskt företag ditt vi kan sälja vårt vin, sedan kan det säljas tillbaka till svenska konsumenter. Det är lagligt eftersom vi betalar svensk skatt och svensk moms. Under tiden jobbar Höganäs kommun jättehårt för att gårdsförsäljning ska bli tillåtet. Bland annat ska representanter därifrån tala om detta i Almedalen tillsammans med vinodlare från trakten. Vi har också fått besök av Bucht och en hel del andra politiker. Ett vindistrikt skulle definitivt kunna bli en viktig del av turistnäringen.

Foto: Miriam Preis

En längre text om ”vinundret i Höganäs” kan du läsa i Svenska Måltider #4, ute hos prenumerant i början av juli!