Stor andel importkyckling i skolrestauranger

Poultry Farm. Broiler chickens in a cage.

Endast 35 procent av tillfrågade svenska kommuner serverar 100 procent svensk kyckling och kalkon, enligt en ny undersökning från Svensk Fågel.

Nu börjar skolan för hundratusentals elever runtom i landet och dörrarna till skolmatsalarna öppnas. 8 av 10 svenskar vill ha mat från svenska bönder i skolan men en ny studie från Svensk fågel visar att det fortfarande är vanligt med kyckling från bland annat Brasilien och Thailand. Endast 35 procent av de tillfrågade kommunerna serverar 100 procent svensk kyckling och kalkon, enligt en ny undersökning från Svensk Fågel.

En vanlig veckodag serveras 1,3 miljoner portioner skolmat i svenska förskolor, grundskolor och gymnasier. Branschorganisationen Svensk Fågel har undersökt var kycklingen kommer ifrån i olika kommuner runtom i landet. Resultaten visar stora skillnader när det gäller vilken mat som våra barn och ungdomar serveras. Kommuner som Vingåker och Kungsbacka ligger i framkant med 100 procent svenskt medan det är lägre andel svenskt ursprung på andra håll. I Upplands Väsby är exempelvis mer än hälften av kycklingen importerad.

-Vi kan konstatera att det fortfarande inte är en självklarhet att servera svensk kyckling till våra barn och ungdomar, även om vi märker att allt fler kommuner vill upphandla mer svenskt. I många skolor serveras fortfarande kyckling och kalkon från länder där kraven på djurskydd, antibiotikaanvändning och arbetsförhållanden är betydligt lägre än de vi har här hemma i Sverige, säger Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande i branschorganisationen Svensk Fågel i ett pressmeddelande.

Vanliga importländer som tillfrågade kommuner nämnt att kycklingen kommer från var Danmark, Lettland, Tyskland, Brasilien och Thailand.

– Det borde vara lika lätt för svenska barn och ungdomar att göra medvetna val i lunchkön som det är att göra det i mataffären där man kan läsa på förpackningen. Mitt bästa råd till svenska barn, ungdomar och deras föräldrar är att våga fråga om ursprung och kvalitet samt att ställa krav på sin hemkommun eller lokala snabbmatsrestaurang, säger Jenny Andersson. I skolmatsalen kan ursprunget till dagens lunch skrivas ut på menyn. Det är ett sätt att göra såväl elever som personal medvetna om varifrån maten kommer.

Om Undersökningen

Svensk Fågel har i denna undersökning tittat närmare på ursprunget på den kyckling som upphandlas och köps in till skolorna i Sveriges kommuner. Undersökningen genomfördes sommaren 2017.

Ett randomiserat urval av två kommuner per län i Sverige gjordes för att kunna ge så god regional och nationell spridning som möjligt (endast en kommun tillfrågades i Jämtlands län). Av dessa 40 slumpvis valda kommuner har svar inkommit från 36. Många av de tillfrågade kommunerna visade sig ha gemensam upphandlingsorganisation med flera andra kommuner eller ”hängavtal” på större kommuner så svaren på frågorna om upphandling i studien täcker sammanlagt 67 kommuner eller 23,1 procent av Sveriges alla kommuner. Merparten av studien har genomförts genom telefonintervjuer, ett fåtal kommuner valde att svara via e-post.

Kommunerna valde själva, beroende på organisation, vem som var bäst lämpad att svara på frågorna. De som intervjuades var kostchefer, enhetschefer, avdelningschefer, verksamhetschefer, ansvarig upphandlare, upphandlingschefer, inköpsansvariga, affärsområdeschefer, kostekonomer, kökschefer, måltidsplanerare eller kostansvariga. Undersökningen har sökt svar på ursprung av kyckling i skolmaten. Eftersom samma upphandlingar ofta gäller hela kommunens verksamhet så täcker svaren i denna undersökning också ofta in annan sådan verksamhet, till exempel äldreboenden.