Smörkrisen – en kärnfråga

Smörkrisen är nu ett faktum. Bregott är rekorddyrt. Men vad beror krisen på, mjölkbrist, eller klimatförändringar?

Det råder stor brist på smör i hela Europa. Vakna konsumenter kunde i oktober notera att priset på Bregott ökade med tjugo procent på bara en vecka och i croissantens hemland Frankrike gapar smörhyllorna tomma i allt fler butiker. Är krisen tillfällig eller är smöret en hotad lyxvara?

När tidningarna redan i januari varnade för en global smörkris som skulle anlända till jul, var det förmodligen få som reagerade. Men nu är julen i antågande och smörkrisen ett faktum. Den som vill julbaka får numera betala rekordmycket för ett kilo smör – bland över 90 kronor kilot. Och enligt Tobias Rydergren, presschef på Coop, är risken stor att vi måste vänja oss vid det dyra smöret.
– Om vi fortsätter att dricka mindre mjölk samtidigt som vi ökar konsumtionen av feta produkter, kommer priserna sannolikt fortsätta vara högre på grund av att efterfrågan är högre än produktionen, säger han.

I Frankrike, ett land vars matkultur till stor del är förknippad med croissanter och andra smörstinna läckerheter, är det ännu värre. Där gapar smörhyllorna på sina håll helt tomma.
– Vad ligger då bakom denna kris? Enligt the New York Times har många franska konsumenter helt enkelt panikhandlat stora mängder smör till följd av varningarna om en accelererande smörbrist. Samtidigt har efterfrågan på smör ökat stadigt parallellt med en kraftig prisökning som inleddes i april 2016.

De smörtillverkande företagen skyller på att bönderna inte hinner producera tillräckligt med mjölk för att möta efterfrågan. Bönderna i sin tur menar att smörtillverkarna driver upp priserna, vilket dock inte inneburit att ersättningen till mjölkbönderna ökat.

En grundläggande orsak till mjölkbristen, som ju är själva roten till problemet, skulle vara att över en miljon kor slaktades förra året till följd av de låga mjölkpriserna, menar New York Times. Den troligaste orsaken är dock, enligt samma tidning – klimatförändringarna.
Nej, det handlar inte om att smöret smälter vid en högre temperatur. Sommaren 2016 drabbades Europa av en värmebölja som hade en kraftig påverkan på Frankrikes gräsrika regioner, det vill säga de områden där kornas foder produceras. Sämre gräskvalitet innebär att korna ger en mindre mängd mjölk som dessutom får lägre fetthalt, vilket ger mindre råmaterial till smör. Hettan påverkar också kornas aptit negativt, med konsekvensen att de producerar mindre. Samma hetta plågade även Australien och Nya Zeeland.

Sverige drabbades inte av värmeböljan på samma sätt, men även här har vi påverkats av de stigande världsmarknadspriserna på mjölk och mjölkfett. Enligt Arla berodde chockhöjningen av Bregott på att de höjt priset på mejerivaror ut till handeln. Dock resulterade detta i att de svenska bönderna fick bättre betalt för sin mjölk – enligt Arla har mjölkpriset till bonden ökat från bottennivån 2,32 kronor / litern sommaren 2016 till det nuvarande priset 3,70 kronor / litern.

I slutändan är det alltså klimatet som får skulden för smörkrisen – men också konsumenterna. Det dricks allt mindre mjölk samtidigt som efterfrågan på feta mejeriprodukter bara ökar, måhända i spåren av LCHF-boomen i början av 2000-talet.
– Det finns en internationell trend där konsumtionen av feta produkter som smör och grädde ökar snabbare än produktionen. I Europa exporterar vi också en del feta mjölkprodukter till exempel Kina, vilket ytterligare påverkar utbudet, säger Tobias Rydergren på Coop.

I dag sätter svenskarna mycket riktigt i sig 2 kilo mer grädde per person och än för tio år sedan. Gräddkonsumtionen låg förra året på 12,6 kilo, jämfört med 10,6 kg 2005. Smörkonsumtionen har nästan fördubblats på samma period. Parallellt med detta har mjölkproduktionen minskat med en tiondel, enligt Dagens Nyheter.

Så vilken är lösningen? Enligt både Arla och Coop ligger den inte helt otippat i att konsumenterna återgår till en högre mjölkkonsumtion, åtminstone här i Sverige.
– I Sverige har vi haft en minskad mjölkproduktion under flera år. Och eftersom det går åt mycket mjölk för att göra smör, märks bristen tydligare på feta produkter än på drickmjölken. Som konsument kan det vara en fördel att ha en bra balans mellan feta produkter och mindre feta produkter som mjölk, fil och yoghurt, så att efterfrågan på mjölk ökar, vilket i sin tur skapar ett utrymme för att öka mjölkproduktionen, konstaterar Tobias Rydergren.

Men det finns botemedel även mot den andra boven i dramat, klimatförändringarna. Ett som ofta nämns är att helt enkelt sluta både med nötköttet och mjölken – kor är notoriska utsläppskällor av gaser som bidrar till växthuseffekten. Den som vill ha fortsatt god tillgång till kor, mjölk och smör bör däremot välja mjölk och smör som producerats med lägsta möjliga klimatpåverkan. Och enligt WWF världsnaturfonden produceras den mjölk som har bland de lägsta utsläppen per kilo – i Sverige.