Livsmedelsverket slår tillbaka: ”Kostråden har starkt stöd i forskningen”

svenska ägg

Är det rimligt att en söt men fettsnål glass får nyckelhålsmärkning, medan vanlig äggula förses med en varning?

I en artikelserie har Svenska Dagbladet granskat Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens kostråd till svenska folket. Artikelförfattarna Ann Fernholm och Gunilla Eldh har funnit att de i flera fall har ett svagt vetenskapligt stöd. Nu slår Livsmedelsverket tillbaka – de menar att kostråden tvärtom har ett starkt stöd i den samlade forskningen.

”Det finns i dag stor samstämmighet i världen om vilka matvanor som är hälsosamma”, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

– När flera studier av bra kvalitet pekar åt samma håll finns det bevis för ett visst samband. En enskild studie räcker inte för att förklara ett samband eller ligga till grund för en rekommendation, säger Hanna Eneroth, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

I artiklarna i Svenska Dagbladet hävdas att kostråden saknar bevis, och jämför med läkemedelsprövning där randomiserade, kontrollerade studier är nödvändiga och genomförbara. I en randomiserad interventionsstudie jämförs hälsan hos personer som ändrar sina matvanor utifrån det som ska testas i studien med en grupp som äter ”som vanligt”. I de fall där det finns välgjorda sådana studier ingår de i vårt underlag.

– Att basera kostråd enbart på randomiserade interventionsstudier, är varken möjligt eller önskvärt. Det är mycket komplicerat, och ibland till och med oetiskt, att styra över människors mat under lång tid, säger Hanna Eneroth.

Enligt Livsmedelsverket krävs istället så kallade observationsstudier när det gäller att utröna hur maten påverkar hälsan. Detta eftersom många sjukdomar som beror på vad du ätit utvecklas långsamt. I en observationsstudie följer man hur många människor äter och mår under lång tid utan att man påverkar deras matvanor.