“Vi måste ha en acceptabel lägstanivå på maten”

Hej Linus Källander, i förra veckan valdes du till ny styrelseordförande för certifieringsorganisationen KRAV efter att i åratal ha propagerat för dyrare mat. Hur hänger det ihop?
– 2010 startade jag en tankesmedja som heter Dyrare mat, NU! Den handlar om att prispressen på mat får konsekvenser för hur maten produceras. Det kan vara konsekvenser för människorna som producerar den, för miljön eller för djuren. Vi skapade en plattform där konsumenter, producenter, handlare och politiker kunde mötas för att prata om det här.

På vilket sätt vill ni göra maten dyrare?
– Målet är inte nödvändigtvis att maten ska kosta mer, men priset vi betalar måste motsvara vad det kostar att producera maten på ett hållbart sätt. Den mesta mat som produceras i världen produceras ju inte på ett hållbart sätt. Vi måste ha en acceptabel lägstanivå på maten.

Till vardags jobbar du med något helt annat än ekomat. Berätta!
– Jag är opolitisk tjänsteman i Regeringskansliet och där jobbar jag med något som heter Delegationen för unga och nyanlända till arbete. Vårt uppdrag är att förbättra arbetsmarknaden så att unga och nyanlända lättare ska få arbete. Jag är ansvarig för kommunikationen ägnar jag mig åt allt från att föra dialog med målgrupperna till hemsidan och nyhetsbrevet. Detta är alltså mitt ”vardagsjobb”, dessutom är jag föräldraledig på halvtid.

Hur blev du intresserad av hållbar mat?
– Jag är uppvuxen på den ekologiska gården Sörtorp i Sörmland utanför Katrineholm. Mina föräldrar var tidiga med att odla ekologiskt, de var även väldigt engagerade i att bygga organisationerna kring ekologisk odling. Jag har alltså vuxit upp i en miljö där man alltid har pratat om ekologiskt och hållbar utveckling.

Och nu jobbar du alltså med något som inte alls har med mat att göra?
– Nej, och det är det som gör det hela intressant! Jag är utbildad statsvetare och har ett byråkratiskt ben, men vid sidan av jobbet har jag alltid haft ett ideellt engagemang där jag jobbar med hållbar utveckling och miljöfrågor.

Vore det inte mer effektivt att föra kampen för hållbar mat på regeringsnivå? 
– Kampen måste genomsyra hela kedjan. Den enskilda konsumenten ska kunna göra skillnad genom sina aktiva val, men även om man inte vill göra aktiva val ska icke-valen vara tillräckligt bra för att vara hållbara.

Hur menar du?
– Jag förväntar mig inte att alla människor aktivt ska välja ekologisk mat i alla lägen, men som konsument ska jag alltid kunna lita på att maten är producerad på ett hållbart sätt. Det kan handla om att branschen eller handeln sätter sin egen ribba. Det kan också finnas behov av lagstiftning på de områden där det ger bäst effekt, men man måste ge utrymme för människor att själva kunna bidra.

Varför behövs KRAV?
– Vi driver utvecklingen av ekologiska och hållbara livsmedel och underlättar för aktörer i hela livsmedelskedjan och konsumenter att agera ansvarsfullt. KRAV ska vara det bästa alternativet för en livsmedelsproducent som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete på grund av eget intresse , eller för att kunderna kräver det.

Vilka är era medlemmar?
– Krav är en ekonomisk förening med drygt 25 stycken medlemmar, alla från ICA, Coop och Hemköptill Lantmännen och Naturskyddsföreningen.

Och för att knyta an till din tankesmedja: hur intresserade har ICA, Coop och Axfood varit av att göra maten dyrare?
– Vi har haft dialog med alla de stora kedjorna. Vi har även genomfört seminarier i Almedalen med bland annat Coop. Det är inte så att konsumenter, producenter och handlare står emot varann – tvärt om! Alla är intresserade av att producera mat som är hållbar och av bra kvalitet. Men det finns olika sätt att nå det målet.

Fast många butiker verkar rätt nöjda med sina marginaler, hur kan man veta att en eventuell prisökning på mat skulle komma producenterna, djuren eller miljön till godo?
– Jag vill inte se en värld där man reglerar handlarnas marginaler. Min ambition har heller aldrig varit att komma med en färdig lösning. Tankesmedjan har mer handlat om att skapa en vision som visar åt vilket håll vi vill arbeta.

Vilken blir din roll i organisationen?
– Att leda styrelsens arbete. I höstas antog vi en ny strategi och vår viktigaste uppgift är att förverkliga denna tillsammans med vd.

Kommer du att trycka på någon specifik fråga?
– Viktigast för mig är att vi återtar den position vi tidigare haft så att vi blir drivande inom ekologisk produktion. Våra regler och övriga verktyg, som vår förpackningsguide, ska uppfattas som det bästa redskapet för den som vill utveckla hållbarhetsarbetet i ett företag eller en verksamhet.  För att klara det måste vi bli än mer relevanta och skapa regler och verktyg som är lättanvända och verkligen gör skillnad.

Skol- och förskolrestaurangerna har generellt kommit betydligt längre än de privata i hållbarhetsarbetet. Finns det andra områden som släntrar efter?
– Inom restaurangnäringen finns det en stor utmaning, de har ju ett annat sätt att kommunicera än dagligvaruhandeln. Ett annat område med stora utmaningar är chark – där KRAVs förbud mot tillsatt nitrit gör att mycket av det KRAV-märkta grisköttet säljs som EU-ekologiskt. På KRAV står vi fast vid ett nitritförbud men vi är också medvetna om att vi måste arbeta tillsammans med KRAV-grisproducenterna för att det ska vara möjligt att fortsätta med detta.