Sänkta matmomsen ineffektiv

Att sänka matmomsen till 12 procent från 25 procent har inte varit kostnadseffektivt, enligt Riksrevisionen. Insatsen gjordes 1996 för att öka köpkraften hos låginkomsttagare och barnfamiljer och följdes 2012 av sänkt krogmoms. Men den önskade effekten uteblev – den stora delen av momssänkningen går till de hushåll som har högst inkomster, samt hushåll utan barn.
– Den önskade effekten blir därmed ganska liten i relation till hur mycket statsfinanserna påverkas, säger riksrevisor Ingvar Mattson i ett pressmeddelande.

Enligt myndigheten skulle kombinationen av höjt barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag, ekonomiskt bistånd och bostadstillägg ge barnfamiljer och låginkomsthushåll samma förstärkning av köpkraften som den sänkta momsen. Och det till halva kostnaden av de nuvarande, årliga cirka 30 miljarderna som momssänkningen kostar i form av uteblivna skatteintäkter.

Hur mycket en höjning av livsmedels- och restaurangmomsen till de ursprungliga 25 procenten skulle påverka samhället i form av en försvagad restaurang- och livsmedelssektor har Riksrevisionen emellertid inte undersökt.