Skrock vid matbordet i Sverige handlar ofta om julgröten, där den som hittar mandeln ska gifta sig inom ett år. Spillt salt räknas som otur, precis som att vara tretton personer vid bordet. Mandeln i gröten är en sed från 1800-talet.
Mycket av skrocken går att förklara med vad maten kostade förr. Råvaror som var dyra eller svåra att få tag på fick en särskild plats vid bordet. Sådana råvaror fick också bära människors förhoppningar om kärlek och ett gott år.
Vad är drömgröt och vad skulle den avslöja?
I Nordiska museets arkiv finns flera uppteckningar om mat som skulle visa framtiden. En man född 1867 i Torps socken i Medelpad berättade om drömströmming och drömpannkaka. Den som åt sådan mat före sänggåendet skulle få se sin blivande make eller maka i drömmen. Personen som bjöd på något att dricka i drömmen var den man skulle gifta sig med.
Anna Nirdmark, född 1861 i Gustav Adolfs socken i Värmland, kokade en drömgröt som 18-åring tillsammans med två andra flickor. Gröten bestod av tre skedar mjöl, tre skedar vatten och tre skedar salt. Ingen av dem fick säga ett ord eller dricka vatten förrän nästa morgon. Nordiska museet tolkar det som att den salta gröten skulle väcka en törst som lockade fram den blivande maken i drömmen.
Samma arkiv innehåller en uppteckning från Östersund 1924 om att den som drömde om en eldsvåda kunde vänta sig en lotterivinst. Drömmen om en storvinst lever kvar, men i dag söker många lyckan i spel om pengar på nätet i stället. Mega Riches är ett av spelbolagen med svensk licens som profilerar sig på jackpottar. Där avgör slumpen vinsten, hur mycket salt man än har ätit till kvällsmat.
Vad betyder det att få mandeln i gröten?
Gröt har ätits i Sverige i alla tider, men risgrynsgröten är betydligt yngre som högtidsmat. Institutet för språk och folkminnen beskriver hur det från 1700-talet blev vanligare att koka vit gröt på risgryn till stora helger. Vitgröten blev en del av det borgerliga julfirandet under 1800-talet. Samtidigt uppstod seder som mandeln i gröten och grötrim.
Löftet om giftermål gällde framför allt ogifta kvinnor. På andra håll betydde fyndet bara tur, vare sig det var en man eller en kvinna som fick mandeln. Göteborgs-Posten har berättat att en del familjer ersatte mandeln med en liten grötdocka i porslin under 1920- och 1930-talen.
Många familjer har i dag egna regler kring mandeln i julgröten. Den som hittar mandeln får ofta önska sig något. I andra hushåll får vinnaren i stället ta hand om disken efter maten.
Varför betyder spillt salt otur?
Utan salt gick det inte att lägga in sill eller hålla kött ätbart över vintern. Den som spillde salt slösade därför bort en dyr vara som hushållet inte klarade sig utan. Royal Academy of Arts i London skriver att spillt salt allmänt sågs som ett dåligt omen i Västeuropa redan på 1500-talet.
Skrocken syns även i Leonardo da Vincis målning Nattvarden. I en kopia som tillskrivs hans elev Giampietrino ligger ett omkullvält saltkar vid Judas högra arm. Detaljen går inte längre att se i originalet i Milano.
Varför ska man inte vara tretton vid bordet?
Skrocken om tretton vid bordet brukar kopplas till nattvarden. Jesus och de tolv apostlarna var tretton personer vid den sista måltiden. Förräderiet som följde gav talet ett dåligt rykte i kristen tradition.
Rädslan har överlevt in i modern tid. Hotellet Savoy i London berättar i sin historik om stamgästen Woolf Joel. Han ordnade en middag för tretton personer på hotellet 1898 och dog bara några veckor senare i Johannesburg. I mitten av 1920-talet lät hotellets direktörer designern Basil Ionides tillverka katten Kaspar, en 90 centimeter hög figur snidad i ett enda stycke platanträ.
Kaspar får en servett knuten runt halsen och placeras på den fjortonde stolen när ett sällskap på tretton personer äter i hotellets privata matsalar. Katten får dessutom hela menyn serverad, rätt för rätt.
Hur häver man otur enligt gammal skrock?
Nästan varje otursregel vid bordet har ett eget motmedel. Många av knepen lever kvar som halvt skämtsamma vanor, även hos människor som inte tror på skrock för fem öre.
Fyra knep mot otur vid bordet
- Spillt salt: Kasta en nypa av saltet över vänster axel, där djävulen enligt skrocken står och lurar.
- Kniv i present: Låt mottagaren betala en krona, så räknas kniven som köpt. Rådet kommer från etikettexperten Mats Danielsson, känd som Etikettdoktorn.
- Tretton vid bordet: Duka för en fjortonde gäst på samma sätt som Savoy gör med Kaspar.
- Nycklar på bordet: Lägg dem någon annanstans. Tidningen Land förklarar att nycklar förr symboliserade hushållets rikedom och inte skulle ligga framme.
Vilken mat ska ge tur vid nyår i andra länder?
Den svenska matskrocken kretsar ofta kring julen, men i flera andra länder är det nyårsmaten som ska ge tur och pengar. Den spanska tidningen El Español lyfter fram två förklaringar till Spaniens tolv vindruvor. Enligt den ena drev madridbor på 1880-talet med överklassens nyårsfirande. Enligt den andra ligger en ovanligt stor druvskörd 1909 bakom seden.
Linserna i Italien har ännu äldre rötter. Matmagasinet Gambero Rosso skriver att romarna redan under antiken gav varandra en pung med linser vid årsskiftet som en önskan om välstånd.
| Land och maträtt | Vad maten sägs ge |
|---|---|
| Spanien: tolv vindruvor vid midnatt | En druva för varje klockslag ska ge tur under årets tolv månader. |
| Italien: linser med fläskkorven cotechino | De runda linserna liknar mynt och ska ge pengar under det nya året. |
| Grekland: nyårskakan vasilopita | Den som får kakbiten med det inbakade myntet ska ha tur hela året. |
| Japan: toshikoshi soba på nyårsafton | De långa nudlarna står för ett långt liv och ett avslut på årets motgångar. |
Vanliga frågor om julgröten och mandeln
Hur många mandlar ska man ha i julgröten?
Traditionen är en enda mandel i hela grytan. I stora sällskap lägger en del familjer i två mandlar för att göra jakten mer spännande. Det händer också att värden i smyg ser till att ett barn får mandeln.
När äter man julgröten?
Julgröten äts traditionellt antingen på julaftons morgon eller som avslutning på julmiddagen. Förr kokades festgröten på mjölk och serverades med smör och grädde, medan vardagsgröten kokades på vatten.
Vad är grötrim?
Grötrim är ett gammalt bordsnöje där man hittar på ett rim medan gröten äts. Rimmen följde med risgrynsgröten in i julfirandet på 1800-talet och var tidigare inte kopplade till högtider. Institutet för språk och folkminnen beskriver äldre grötrim som ofta socialkritiska. Ett rim från Örebro i institutets arkiv lyder ”Denna gröten är kokad i en gryta och inte i en så, lycklig är den som denna kan få”.
Vad är tomtegröt?
Tomtegröt är gröten som ställs ut till gårdstomten för att hålla honom på gott humör. Seden kopplades till julnatten under 1800-talet, samtidigt som gårdstomten blev en del av julen.
Vad är en mandelgåva?
En mandelgåva är priset till den som hittar den hela mandeln i den danska efterrätten risalamande, traditionellt en marsipangris. Det danska uppslagsverket Lex daterar risalamande till danska kokböcker från 1800-talets sista decennier, men rätten blev vanlig först efter andra världskriget.
