Utanför Smögen plockas tonvis av tång upp ur havet just den här säsongen. Det handlar om sockertång och havssallad – två sorter som odlas i sjön och skördas under våren. Det mesta går rakt in i livsmedelsindustrin, men en liten del stannar kvar i Bohuslän och förvandlas till allt från tvål till middagsmat.
Tång är inget nytt i svensk mathistoria. Det nya är att någon faktiskt odlar den i industriell skala.
Varför Bohuslän blev epicentrum för svensk tångodling
Västkusten har det som tångodlare behöver: salt, kallt vatten med god omsättning och skyddade vikar där linorna kan hänga i fred. Smögen ligger mitt i den zonen. Här skördas sockertång och havssallad när vattnet fortfarande är kallt – det är då tången är som mjukast och smakrikast.
Parallellt pågår ett pilotprojekt utanför Glommens hamn vid Falkenberg. Hösten 2023 fick företaget Blue Fields tillstånd av mark- och miljödomstolen att expandera sin odling där. Den första skörden gick inte till försäljning utan till tester och produktutveckling – projektledaren Morgan Skarin konstaterade att det fanns ”mycket kvar att optimera”.
Det är ärligt. Och det säger något om var branschen står.
Vad händer egentligen med tången efter skörd?
Det mesta hamnar hos livsmedelsföretag som förädlar den vidare. Resten går till mindre producenter som gör produkter direkt kopplade till platsen.
Här är de huvudsakliga användningsområdena:
- Livsmedelsindustrin – största avsättningen; tången blir ingrediens i allt från färdigmat till smaksättare
- Hantverksprodukter – exempelvis Smögens tvålbruk, som driver Maria Arnborg och Carl-Johan Söderbom, blandar tång från närområdet med lavendel och ringblomma
- Hemlagning – stekt sockertång med sesam och flingsalt, eller tångchips
- Trädgård – uppsköljd tång från stranden är ett klassiskt gödselmedel (”steroider för mina växter”, som en odlare uttryckte det i SVT)
Smögens tvålbruk är ett typiskt exempel på hur kustens råvaror får nytt liv. Verksamheten startade som hobby precis före pandemin, växte via Instagram och blev företag när efterfrågan sköt i höjden.
Hur du lagar tång hemma när du får tag på den
Sockertång och fingertång är de lättaste sorterna för nybörjare. Smaken är mild, lite sötaktig (därav namnet), och konsistensen blir knaprig när du steker den kort i olja.
Några grundregler när du hanterar färsk tång:
- Spola av i sötvatten för att få bort sand och smådjur
- Klipp, skär inte – färsk tång är hal och glider undan kniven
- Stek hastigt i olja tills den blir knaprig, salta med flingsalt och strö över sesamfrön
- Torka hängande om du vill lagra den längre
Ska du skörda själv? Klipp av rankan men lämna roten kvar – då växer den ut igen. Plocka bara där vattnet är friskt och strömmande, och låt tveksamma exemplar vara.
Ett tips: servera tångchipsen som tilltugg istället för potatischips. Saltsmaken är mer komplex och mättnadskänslan kommer snabbare.
Är det säkert att äta?
Livsmedelsverket har gått ut med att det finns vissa risker med att äta tång. Det handlar framför allt om höga halter av jod och i vissa fall tungmetaller, beroende på art och växtplats. Sockertång innehåller mycket jod – så mycket att regelbunden konsumtion i stora mängder kan bli problematisk.
Det betyder inte att du ska undvika tång. Det betyder att du ska behandla den som en krydda eller accent snarare än huvudingrediens. En handfull stekt sockertång till fisken är oproblematisk. En skål om dagen är inte tänkt så.
Odlad tång från kontrollerade anläggningar är generellt säkrare än vildplockad, eftersom vattenkvaliteten övervakas löpande.
Varför staten satsar på alger
Regeringen gav sommaren 2023 Jordbruksverket i uppdrag att främja algindustrin i Sverige. EU pekar samtidigt ut alger som en central råvara för en grön livsmedelsindustri och räknar med att sektorn kan skapa upp till 100 000 jobb inom unionen.
Logiken är enkel. Tång kräver ingen åkermark, inget sötvatten, ingen gödsel. Den binder kol medan den växer och kan skördas år efter år från samma linor. Som proteinkälla och smaksättare är den en av få råvaror som passar in i både klimat- och självförsörjningsagendan.
Men det finns en bit kvar till matbordet. Tångodlaren Alexander hoppas att tång snart blir en självklar del av svenskarnas tallrikar – samtidigt som han konstaterar att det är långt kvar dit.
Tång som en del av svensk matkultur
Sverige har en lång tradition av att ta tillvara på havets råvaror. Inlagd sill, gravad lax, kräftor, ostron – allt är självklara delar av svensk matkultur. Tång har däremot aldrig slagit igenom på samma sätt, trots att den ätits i kustbygden förr i tiden.
Det kan ändras nu. När svenska kockar börjar använda sockertång i stället för importerad nori, och när tvålbruk och hantverkare bygger produkter kring lokal tång, skapas en ny koppling mellan kust och kök. Det passar in i samma rörelse som lyft svamp, viltkött och vilda bär – råvaror som finns precis utanför dörren men som varit bortglömda.
Om du är nyfiken på hur svenska landskapsrätter utvecklas över tid är tången ett tydligt exempel. Bohuslän har alltid varit sillens och skaldjurens landskap. Nu kan sockertången bli nästa signaturråvara.
Det som händer härnäst
Tångodlingen utanför Smögen är fortfarande småskalig i jämförelse med fisket, men volymerna växer. Fler odlingar planeras längs västkusten, fler produkter kommer ut på marknaden, och fler restauranger plockar in tång på menyn.
Frågan är inte längre om tång blir en del av svensk vardagsmat. Frågan är när – och i vilken form du kommer möta den först. I en tub sambalpasta? Som torkade flingor på lax? Eller, om du är i Bohuslän i sommar, som en handfull färsk sockertång direkt från havet utanför Smögen.
